Är det en vanlig dag?

osv osv...

Nej. Det är ingen vanlig dag idag. Idag fyller denhär bloggen ett år. Det är baluns med dunder och brak häruppe på sjätte våningen. Ett helt år! Är det såhär fort ett år går? Och svaret på den frågan är tydligen ja. Det är precis såhär fort ett år går. Och det har varit ett roligt år. Jag har firat jul. Jag har varit sjuk. Jag har sprungit grismaraton. Jag har varit i Åre. Jag har opererat halsmandlarna. Jag har jobbat på IVA. Jag har åkt fram och tillbaka till Halmstad. Jag har varit på konserter. Jag har spelat fotboll. Jag har träffat killar. Jag har tipsat om musik. Jag har skrivit för att jag varit glad. Jag har skrivit för att jag har varit ledsen. Jag har skrivit för att jag har varit arg. Jag har haft fylleångest. Jag har bloggpausat. Jag har haft prestationsångest för vad jag ska skriva. Jag har fått folk att skratta. Jag har skrattat själv. Jag har känt enorm glädje för att folk läser det jag skriver. Jag har varit arg för att jag inte har fått tycka som jag tycker i min egen blogg.

Men mest av allt har jag faktiskt lärt mig en hel del om mig själv, om vad jag tycker om och vad jag står för. Jag har lärt mig att jag tycker det jag tycker i hjärtat, men för att skapa reaktioner är det inte förbjudet att säga precis tvärt om.

Idag fyller min blogg 1 år. Jag tycker det är värt att fira. Jag ska fira med svt1 hela kvällen. Och med Frida. Och med min nya kärlek Fifa09.

För det var ju så bloggen började, men mina tre kärlekar. Ingvar, Anders och Björn. Jag är bara kär i Anders fortfarande. Det kommer jag alltid vara. I övrigt är jag fortfarande singel. Och det har jag varit i ett helt jävla år. Är det inte dags att sluta vara det nu, flytta till Sibirien och starta en Glöggfabrik och sträcktitta på På Spåret via webben?