Idag är det den 31a mars. En dag att komma ihåg.

Jag har idag levt i 165 dagar utan min morfar. Världens absolut bästa människa. Det finns inget tvivel på den saken, faktiskt. Undebart snäll, stöttande, klok och intelligent, hemlighetsfull och rolig. Han hade allt, och jag är så tacksam för att jag har fått lära känna honom. MEN. Jag har så svårt att förstå att han är borta sånnahär dagar. 

Nu är jag ikapp i skolan efter min störda och sjuka höst. Och jag slutar hela förra terminen med VG i betyg. Det är det bästa man kan ha på högskolan. Det vill jag berätta för morfar, min förebild i livet.

Detta är fan bra.

Och vad som mer är bra är att jag lyckats värva en jäkla massa folk till en grupp på facebook där man tycker att man får på tok för dåligt med pengar som student. Jag ska nu bli politiskt aktiv.

Nu är det en till som frågat om vi ska gifta oss?

men NEJ. Jag ska va singel tills jag dör. Om det inte blir lagligt att gifta sig med sin pappa, snart. För då vill jag gifta mig med honom, för det är den enda mannen i hela världen som är värd att gifta sig med. Synd att han redan är gift, bara. Det verkar vara lyckligt också. Skit också...

jag är härmed vuxen.

Jag dricker kaffe mer än en gång om dagen.

Jag äter havregrynsgröt till frukost.

Snart äter jag säkert spagetti,också. Och då har det gått utför, mina vänner. Utför i en brant backe utan slut.

jag är lik min mamma. punkt.

en glad punkt. hon är söt.

jag är lik min mamma. punkt.

en glad punkt. hon är söt.

Med nyladdad musik i öronen har jag idag tagit stegen mot våren. Jag har mött havet och tittat ut över horisonten. Till en början visade sig Halmstad från sin allra bästa sida idag, lite senare kanske från sin lite mer vanliga sida.

HURSOMHELST!

Östra stranden, eller vilken jävla strand som helst, kan bota allt, lindra allt och  försätta hela kroppen i trans. Fan vad jag älskar havet, och det som finns där.

Nej, det är inte tal om att jag ska sluta. Jag gör det för att det är nice. Ibland vill man bara få ner sina tankar och då spelar det ingen roll hur stor eller hur liten tanken är, det är skönt att ha ett ställe att bara skriva ner den på. (men använd en bok då, din jävla tönt). Jag vill inte ha en bok, den är precis lika läsbar som en internetsida.

Ett jävla rabalder om bloggar och individualisering och ansvarstagande och sånt på seminariet idag. Jag gillar inte att man hela tiden inte ska få tycka det man tycker. Haja att alla inte är likadana jämt. Vissa bloggar, andra inte. Så är det.