Hörrni, jag har anslutning till internet igen. Igår var det en helt hemsk dag, för precis efter det att jag bloggat så försvann allt vad internet hette. Jag gillar inte det riktigt, internet är en stor del av livet. Även om man inte sitter vid datorn konstant så vill man ändå ha en fungerande anslutning, liksom. Så jag tänte att det var min dongel det var fel på. Och när man tror det så försöker man hitta alternativa lösningar, trådlöst hos nån annan så man kan få lite snålskjuts t.ex. Och visst hittade jag trådlösa anslutningar. Love in the air, Clint E, The shaddow of the wind, Crabba och Hellgate är bara några exempel på vad de trådlösa anslutningarna kan heta där jag bor. Sen ungeför här nånstans slutade jag att vilja tjuva på nåns trådlösa nätverk. Fan, jag kan inte sitta och arbeta om jag är inne på Love in the air-nätverket. Det går inte. Min dator och en annan dator, i luften?  Nej, det går inte. Shaddow of the wind? Skuggan av vinden, NJAAAAAA. Clint E, det går inte heller, för det är inte Clintans. Så jag var internetlös från klockan 15, typ. Det var spännande.

Då började jag läsa på text-TV som en galning, och fick reda på att Hugh Heffner och en av hans tre flickvänner, Holly, har gått skilda vägar. Jag slängde iväg ett sms till nån jag trodde va Hugh, sen fortsatte den konversationen med att jag var en överklassbitch som mest hade bekymmer med att borsta mitt väldoftande hår. Och sen slutade den med godnatt och sen dog  min telefon. Nu har jag både fungerande telefon och internet igen. Nödvändigt.

Fia sitter i soffan och känner sig populär. Det är hon. Mannen i lila har blivit lycklig. Jag är glad för Fia är snäll och liksom. Slutet gott, allting gott. Nu är väl klockan förvisso bara halv fyra och intefan är det slutet på dagen.

Fast jag låste in tvätten i tvättstugan. inte det bästa jag gjort, men som tur är så kunde jag konsten att flirta fint med HFAB-gubben. Bra skit detdär med kvinnlighet.

Jag gör inte migsjälv rättvisa.

Allt är bara skit. Efter ett helt maraton på gymet igår kände jag mig nöjd. Men alldeles för många dåliga tankar under gårdagen gjorde mig till ett emotionellt vrak. Och jag är inte ett emotionellt vrak. Och när man tror en massa saker som inte alls är sanna blir man knäpp och konstig, och tror man saker om sig själv och sen bara tolkar omgivningen utefter det som man har trott, då handlar dethela om självuppfyllande profetia. Och det mår fan ingen bra av, för så dålig som jag känner mig så dålig blir jag. Och det är ett helvete. För jag är inte dålig.

Men igår var jag det. Jag var inte den bästa Emman jag vart i livet, och för det ber jag om ursäkt.

Att min granne har en katt, och kattsand med citrondoft. Och när grannen tömmer kattlådan så ställer han/hon soppåsen utanför dörren. Det luktar ju fan och djävul när man går utanför dörren.

Jag och Mimmi har fnissat endel på stan. Pratat en jävla massa skit, lite snusk och fnissat. Sådär innerligt hjärtligt som man gör med sina bästisar. Sen har vi räkat ut för det konstigaste vi nånsin vart med om, och det väckte en liten fråga i mig. Det var nämligen såhär att en gubbe med permobil tutade på oss. TUTA! tuuuuuuut. världens töntigaste tuta. Vi undrade om han satt i permobilen för att han tappat rösten. hej, jag har ingen röst så jag måste ha en permo. Isf skulle jag behöva permo konstant. Jag är ju fan jämt hes. Men anyhow. Tanken som väcktes i mig lyder som följer: Har flygplan tuta? Och OM de har det, vad tutar de på? Fåglar, andra flygplan, flugor, moln, Gud?

Nån som vet?

Eller egentligen ingen musik alls, dethär inlägget kommer vara helt tyst. Men ändå. Glasvegas. Det pratas en del. Jag är inte såld, inte än. Skulle däremot inte förvåna mig om jag sitter som en tok i juletid och sjunger varenda låt när jag slår in paket. Men nej, än så länge är jag verkligen inte såld. Och det är min enkla åsikt.

Klockan sju ska jag träna. Jag känner ig redigt jävla fet för tillfället. Hoppas absat ger mit nåt, kanske lite bålsatbilitet, eller puls, eller träningsvärk i låren. Nåt vill jag iaf ha. Kanske alltihopa.

Det finns Batman-tröjor på Cubus, Mattias.
Cowabunga. Jag är back on track.

eller det är egentligen inte tankar.

Jag ska bara berätta att jag är så jävulskt lycklig över att det nu finns gula, sura clementiner i affärerna. Det är den i särklass bästa frukten. I en månad kommer jag äta en sisådär 10 clemmisar om dagen. Sen blir dom orangea, äckliga och söta och smakar taskig godispåse på tråkigt barnkalas. Sen får jag gå tillbaka till dedär vedervärdiga bananerna. Det är ett helvete att bara tåla 2 frukter.

Det som är roligt med clementiner är att jag skalar dom i elefanter. Jag har alltid sagt att jag skalar i elefanter. Men häromdagen sa någon "Emma, skalar du dina clementiner som en snopp med pungkulor?" Jaha. So what?! Jag gör väl det då, men jag tycker att det är elefanthuvuden jag gör.

JIHO. min dag är ju räddad. Jag har fått mitt mecenatkort. Från och med nu har jag 10% rabatt på espressohouse och 20% rabatt om jag tar en take away-kaffe. hurra.

Man kunde även vinna 24600 spänn. Det är typ samma som 10000 kondomer. WOW.