Kan ni tänka er. Fyfarao va många gånger jag önskat att det var Alexander Skarsgård som stod sådär snyggt och va absolut vrålsexig och bara väntade på mig. Oddsen att det kommer vara just Alexander Skarsgård som står där är ju fan minimala. Sista scenen i Vingar av Glas kommer nog alltid att vara nån slags drömscenario.

Men OM. Vad skulle man göra? Jag skulle nog dött en smula, sen skulle jag önskat att jag var Sara Sommerfeldt. Och henne blir jag ju aldrig. Man får nog vara nöjd med det liv man lever. Fast ändå, någonstans, finns det ju en gnutta hopp.

Han verkar förövrigt vara singel. Jag säger PAX.

Så är det väl lika bra att ta hit dagens låt.

Miss Li - Gotta leave my troubles behind

Jag är känd för att jag är glad. Jag är snäll och glad och nästan aldrig ledsen eller sur. Framförallt så är jag aldrig arg. I min mening tjänar det ingenting till. Ingenting alls... Igår hade jag en dag då jag var osedvanligt glad. Det var sådär så att man själv undrade vad man höll på med. Jag kan inte svara på hur många det blev, men jag vet att jag gjorde åtminstone ytterligare en människa glad. Lika glad. Det är såntdär jag älskar. Att få göra saker för andra människor. I morse när jag vaknade var jag PRECIS lika glad som igår. Det känns som om man har solen i magen. Den bara skiner och skiner och det känns som om den aldrig kan slockna.

Men ibland så gör den det. Hela dagen förvandlas till nåt som bara är sådär. Solen har gått i moln, och jag är bedrövad. Nån jag bryr mig om har det inte lika lätt som vanligt, och det finns inget jag kan göra.