Och här sitter man. Snart tio över sex. Jävlar va vuxen man känner sig. Jobb och jobb. Tankarna ligger inte på den 7,5 kilometer långa färden mot jobbet, ej heller på själva arbetet. Jag längtar bara tills imorrn. Imorrn klockan 21:02.

Då börjar livet, semestern och en veckolång fest.

Förövrigt är det ovanligt att sova i en säng med såpass hård madrass. Man sover gott men det tar nog ett tag att vänja sig. Däremot tar jag ganska mycket plats, vilket enbart är positivt.

Nu ska jag börja gå. Idag är det grismaraton, likaså imorrn.
Unmotivated.